Skynda långsamt

Jag ogillar det här med att skynda långsamt är inte riktigt min grej.

Jag har ju sen ett tag tillbaka haft problem med min hälsena, det blir bättre varje dag men det tar för lång tid enligt mig. Jag har haft lite otur nu på våren med olika former av skador. Det började med att jag fick problem med axeln under Holland resan som satte mig till några dagar då jag inte kunde köra tävlingarna nere i Holland vilket var ett av de stora målen med den resan. Blev ju magsjuk på GC och nu.

Nu när jag varit varit hemma några veckor så har jag dragit på mig problem med hälsenan som ställde till stora problem på helgens race. eller ja, den ställde till problem, jag fick ju ont. Jag tycker alltid det är svårt att vara skadad då man inte riktigt vet vad man ska göra för att bli hel på snabbast sett igen. Total vila? eller träna sig igenom det? det är allt svårt. Jag har försökt göra en kombination av det men det är så sjukt frustrerande då man inte vet om det är just det man behöver för att komma tillbaka så snabbt som möjligt. Tränar man tar det längre tid, tränar man inte tappar man formen…

Jag tror på amputation… 

Östgötaloppet

imageFörbannelsen kvarstår…

Östgötsloppet är ett sådant lopp som jag har ett problem med, jag har aldrig kommit runt. Även så gäller det iår. Jag gick in i loppet med förhoppning att min hälsena, som jag har haft problem med i veckan skulle hålla och fungera under hela loppet. Tyvärr var inte fallet så idag. Efter ca 30 mins körning så hade adrenalinet så börjades de med en del kantvindskörning. Gjorde ett bra jobb med att köra upp dagens kapten Tony och efter det bytte vi riktning och det blev en liten lucka som blev svår att täppa då adrenalinet hade släppt och hälsenan gjorde sig påmind vilket gjorde att jag gjorde det som kändes rätt, släppte på farten och accepterade nederlag.

jag rullade långsamt hela vägen tillbaka hittade några som körde på som jag släppte.. Körde lite mer, så Wallén ståendes njutande i solen. Prata lite med Emil som tyvärr hade kraschat pga av folk som är rädda för vind och inte kan svänga.

bara att bryta ihop och bygga upp igen.. Frågan är bara hur trasig hälsenan är…

Jag har en ny bästa vän

imageJag har ju haft lite problem med min hälsena dom sista dagarna och det verkar vara en kombination av saker som orsakar problemet så det är inte lätt att sätta fingret på exakt vad det är men något som hjälpt mig en hel del är min lilla massage boll. Grym liten sak som jag använder för att plåga mig själv när jag sitter bakom TVn och tittar på en av världens bästa serie som nu finns på Netflix (Rick and Morty) eller spelar The Division som jag för övrigt är klar med, eller iaf huvud spelet jag har inte 100% spelet än. Recension kommer väll inom kort.

Den lilla bollen trycker riktigt bra på dom punkterna där jag är lite för stel. Mer själv plågeri åt folket! Nu är det laddning inför säsongs starten här hemma i Sverige. Min axel stoppade ju mig i Holland men jag tycker inte att min hälsena ska stoppa mig från att starta i helgen! sen om förbannelsen över Östgötaloppet ligger kvar får vi se på Söndag…

Sen har det hänt en sjukt viktig sak! Matilda är tillbaka från Thailand! nu kan det bli vardag igen utan massa konstiga saker

Pang

Jag fortsätter i temat med mina re-caps på vad som har hänt under min tid borta är nu kommen till veckan innan Velothon Stockholm då jag va ute och rullade efter några dagars seghet på en av mina vanliga rull rundor med ca 10 minuter kvar av min runda så åker jag förbi Källbrinks IP där min gamla gamla klubb stuga men ingen tröst är väl det om en vil bestämmer sig för att svänga in på parkerings som ligger där utan att se cyklisten som kommer mot bilen efter en nedförsbacke.

Att svänga vänster, över mötande vägbana utan att blinka när man får möte av en cyklist som inte riktigt hinner bromsa och kör rätt in i bilen. Det gick för inte direkt snabbt för mig men man hinner verkligen inte reagera när en bil bestämmer sig för att svänga. Jag hade inte en chans att flytta på mig så det blev en krock, körde rätt in i bilen, dock utan några större skador på varken mig eller bilen.

Väldigt skärrad bilist och en väldigt irriterad cyklist slutade i att jag var tvungen att lugna ner honom. Det slutade doch med att jag fick hans uppgifter fall det skulle vara något, hans bil fick sig en törn men min cykel fick sig en rejäl smäll även så min hand men det var inget som känndes direkt.

Jag mår bra, bilisten ska fylla på med blinkers vättska och kommer GARANTERAT hålla bättre utkik efter cyklister

Döds dommen…

IMG_4659-1.JPG
Ja…

Inget är brutet, ingen spricka. ALLT är helt! JiPi!

Jag gjorde ett besök hos Fysio2 idag där vi tittade i mitt knä för att undersöka fall jag hade några barn i knäet, vi gjorde alltså en ultraljuds undersökning. Vi hittade inget barn men inte heller någon spricka eller annat skräp som är jätte dåligt. Där emot hittade vi en bidragande faktor till mitt knä ont och det är en inflammerad slemsäck under knäet som spökar. Den är rätt irriterad och dubbelt så stor som vanligt och skapar irritation i knäet som gör att det gör ont. Så nu ska jag besäka en läkare för att få något antinflammatoriskt som ska påskynda procesen att kunna köra på hårt igen, så ytterligare ett tag med lugn träning…

Plågad av gammal kollega

Så, då har jag varit hos en gammal kollega till mig som bestämde sig för att bli vuxen och naprapat! vilket är jätte bra för mig för då kan man utnyttja honom och hans kunskap vilket jag gjorde!

Efter min CX vurpa så blev jag tyvärr sjuk och låg hemma med magsjuka så nu när jag har börjat röra lite mer på mig så har jag fortsatt känt av knäet så även fast jag har vilovecka kände jag att jag var tvungen att göra något åt de. Iväg till Delta Naprapati där jag blev plågad, minst sagt. VÄLDIGT stel var jag och fick lida lite, men det var till det bättre. hoppas jag…

För Crossande

Så då har man varit och tävlat lite CX igen, det var ett tag sen, framförallt då jag gjorde ett uppehåll förra hösten. så nu är jag riktigt sugen på att köra igen. dock lite ovant måste jag erkänna men jag märker rätt snabbt hur det kommer tillbaka till mig.

I Lördags var det extremt mycket som pågick i Stockholm; Triathlon, CX, Colour run och Bellmans staffeten! men hur många visste om att allt pågick typ samtidigt?

Själv bestämde jag mig för att köra CX loppet som uppvärmning inför Sthlm Tri som jag hade planer på att köra på söndagen men ut på det 3dje varet så fick jag ett framhjulssäpp som gjorde att jag tappade kontrollen på cykeln (började nämligen regna precis vid start, tack Hasse). När jag ramla så måste jag ha träffat en sten eller något annat hårt då jag stod kvar en stund och försökte komma igång men det gjorde så fruktansvärt ont så jag beslöt mig för att uppsöka sjukvård och få såret omhändertaget, tack grabbar! hjälpte mycket! Sen rullade jag hemmåt i regnet men påvägen hem stannade jag och terroriserade mina kollegor som körde neutral service på ITU loppet som gick! Mycket häng, Fotto med Vitryssar och draghjälp av Rune (på elcykel) till Max för att käka lunch. tack för hjälpen Rune. Hem var det lite svårare att komma, sjukt ont i knäet vilket gjorde det svårt att trampa.

140823-055-andreasnystrom 140823-062-andreasnystrom 140823-074-andreasnystrom

Bilderna är saxade från: Andreas Nyström

På kvällen hade jag och min kära sambo bestämt oss för att vi skulle äta middag och sagt och gjort, haltade in till stan, åt middag med henne och haltade hem igen medan hon fick umgås med sina gamla vänner och jag låg och tittade på BoJack Horseman (Netflix serie) med benet i högläge. Men det viktigaste för mig var att få ha en mysig middag med henne där vi blev uppassade utan att göra något.

dsc_2709_53f918e62a6b2249e4450c59Bilden är saxade från Matildas blog

 

Olycka på hemma plan

Helgen som var hade jag egentligen planerat att tävla ute på Ekerö och köra Carreravårklassiker för att få lite fart i kroppen, men pga lite strul med magen dagarna innan valde jag att köra distans med några goda vänner. Turen gick ut mot Carrera banan, men för att inte vara ivägen så körde vi mot de som tävlade längst banan.

Vid varvningen får vi höra att det skett en allvarlig olycka, flera cyklister funderar till och med på att bryta när de åker förbi varvningen. Vi begav oss ut på banan igen för att ta oss mot ett fik. Efter en stund kommer vi fram till olycksplatsen, cyklisten var borta, men inte bilen. Bilen hade stora skador vid förarsidans framljus samt en del skador på motorhuven, enligt uppgifter så ska det ha varit så att cyklisterna som körde i 35km/h gruppen möt bilen i en skymd kurva där den drabbade cyklisten gick på framförvarande cyklists hjul och tappade kontrollen och flög ut och in i mötande trafik.

Jag dömmer ingen, jag lider med alla drabbade, ingen är mer att skylla än den andra och båda är olycksoffer här. Frågan jag ställer mig är vem det är som bär ansvaret. Jag tycker det är en fråga om inställning och själva tillställningen.

Utan att ha varit i klungan där olyckan skedde misstänker jag att man inte hade den rutin/erfarenhet som krävs för att köra i den hastighet som de gjorde, brist på kontroll och kommunikation kan vara en stor orsak till olyckan, skriker någon: ”Bil!” Så ska klungan som väsen svara och respektera varandras yta, justera farten efter hinder och åka vidare. Har man inte den vanan kan ett hinder på vägen bli ett stort problem med överflödiga rörelser och gester.

Som bilist har du inget val, cyklisten dök ut framför dig i en skymd kurva, är vägen fri och man har en klunga påväg mot en i okänd fart, sväng åt åt sidan medan de passerar.

Hur kan man undvika detta?
Ledarbil är ett riktigt bra medel mot detta, men det hade dom, och eftersom detta hände i andra klungan hade de inte hjälpt, men MC marschalls hade varit en bra sak, MCs som åker före de större klungorna för att markera för andra bilister och be dom sakna ned och åka in mot sidan.
Skyltning, överdriven skyltning om cykel loppet, alla tillfartsvägar till loppet och information till lokalbefolkningen.

En sak som räddar liv är även tanken på att vi lever för att cykla, vi cyklar inte för våra liv. Cykla och lev, cykla inte med dit liv som insats.

Tävlings premier

Så, då va de avklarat, årets första tävlings helg.

I lördags var det Jönköpings varvlopp som gällde. Mycket bättre väder iår jämfört med ifjol gjorde att motivationen var lite högre än i fjol. Veckan innan har varit en riktig skit vecka, mycket jobb, stress och dålig kost. Men jag åkte ner för att träna och hade ingen större ambition att prestera då. Ingen nervositet, ingen oro innan start bara suget av att tävla. Loppet gick som jag hade räknat, jag höll mig kontrollerad genom hela loppet och försökte lite halvhjärtat placera mig i spurten där någon mitt i klungan bestämde sig för att svara i telefon eller kanske beställa en hämt pizza då han bromsade till och höll på att bli överkörd av mig, men jag slutade helt okej mitt i klungan.

Efter det bjöd jag ut mina vänner som hjälpt mig på lördagen på middag men efter en vandring nere i Jönköping så visade det sig att alla ”bra” ställen var fulla så vi slutade på en Kina krog.

Söndagen bjöd på vind, vind vind och vind. Sa jag att det blåste? Jag kan summera loppet med 2 saker, man kan ALLTID köra högprofilshjul och man kanske alltid ska ha med sig träningshjul oavsett…
Ja, de blåste och ja, jag hade mina höga högprofilshjul med mig vilket betydde att jag i dagens kastvind fick hålla mig utanför klungan lutandes in mot vinden bara för att hålla mig kvar på cykel. Mot slutet av det långa varvet visste jag att man kommer ut i ett farligt kantvindsparti vilket det även blev, så farligt så att det blev en vurpa på 5-7 hjul i en positions kamp, tur att man visste om det och låg först. Efter kraschen kom vi ut på ett parti innan start och mål där jag fick leda ett långt led av cyklister i dryga 53km/h riktigt bra känsla att veta att jag har en form att slipa på resten av året.
När vi kom in på dom små varven efter så blev de mycket tajtare och jag missade lite i kantvinden och blev avhängd, dels för att jag tappa rulle och dels för att jag kände mig orolig och obekväm i klungan.

Resultatet av helgen: som 6:an hade som slogan tidigare ”hyfsad hög lägsta nivå” lite så kände jag mig i helgen..

Svullen

Och nej, det är inte så att jag är allergisk mot något som jag känner till, utan jag lyckades göra en liten mini vurpa tidigare i veckan när jag var ute och cyklade i skogen då jag slog till smalbenet och knäet.

När jag kom hem och fick mina skador inspekterad av min flickvän. Jag har ett litet sår på benet som ser bra ut och är lite svullen ut under mitt knä, men även på ovansidan, hon petar lite och jag frågar henne om hon är säker på att jag verkligen är svullen då jag ser exakt lika dan ut på mitt andra ben. Då inser hon att de va mina lår som va ”svullna”