Thomas

Om Thomas

Glad cyklist! Jobbar på Cykloteket i Stockholm.

Stand up och politisk satir

I Söndags var det dags för lite kultur. Jag och Phil hade fått biljetter till att se Dave Chappelle och Jon Stewart på Globen. Vi viste inte riktigt vad vi skulle räkna med att få se med tanke på att de skulle vara 2 stora namn inom comedy som skulle dela samma scen.

Dom lyckades riktigt bra och jag hade nästan kunnat sitta där hela natten. Det började med ett ”för-band” i form av en komiker som heter Mo Amer som var en riktigt bra komiker. Sedan klev Jon Stewart upp på sen, en komiker jag egentligen bara känner igen från reklamen på Comedy central för hans ”daily show” så jag visste inte riktigt vad jag skulle räkna med men han var helt otroligt bra med tanke på sin politiska vinkling på allt. Sedan var det dags för Dave Chappelle som klev upp på scen och körde sitt sett som var helt okej, jag tror mer parten av alla i publiken var där för att så honom och jag måste säga att hela hans sett var välarbetat men förr inte riktigt mig i smaken hela tiden. det kändes mer som en berättelse än standup.

När dom våda var klara med sitt klev dom upp tillsammans på Scenen och pratade om deras upplevelse av norden hitintills. Efter det fick Mo gå ut i publiken och publiken fick ställa frågor till Dave och Jon, och det var helt otroligt bra. Ibland går det sådär när det kommer till ”frågor från publiken” men denna gång hade jag kunnat sitta länge till och lyssna. Tyvärr  tog det slut, och efter en lång stunds sittande ville alla där ifrån snabbt vilket skapade den klassiska ”alla ska bort från globen så fort som möjligt”-syndromet men som tur är så bor man på den sidan av stan ingen ska till

 

Century CX

I helgen var det dags att testa på något helt nytt, nämligen lite äventyr på cykel! Denna gång på grusväg. Någon klubbkamrat hade nämligen hittat ett lopp som gick i Mönsterås som en av mina gamla cykelkompisar anordnar och all vinst på loppet går direkt till Suicide Zero. En organisation som ligger mig rätt så nära.

Jag, Max och Jonathan beslöt oss för att vi skulle åka ner till Mönsterås för att åka på lite äventyr på hösten och cykla 160km på grusvägarna runt om. Vi packad oss in i bilen på fredagen och åkte mot Mönsterås.

Framme på plats installerade vi oss i våran stuga och gjorde oss redo för äventyret som komma skulle.

Vi drog iväg i samlad trupp med dom 3 fartgrupperna genom Mönsterås för att sedan dela upp oss och köra i den fart vi hade tänkt. Vi tog såklart den snabbaste gruppen som var den som skulle hålla 30km/h vilket jag var rätt orolig inför då jag dels hade varit sjuk med förkylning och inte hade kunnat träna så mycket som jag ville. Men vi drog iväg i ett jäkla tempo.

Foto: Oscar Ekstam

Ute på vägarna hade vi helt klart tur med vädret och farten trissades upp mer och mer efter några punkteringar som fick oss att hamna efter 25km/h gruppen. En lite stund senare kom vi ikapp dom för att köra om hela gruppen.

Foto: Oscar Ekstam

Vi hade flera stopp längst vägen vilket var otroligt skönt att man kunde ta igen sig lite från hetsen för att hålla tempot uppe på grusvägarna. Hetsen hade skapat ytterligare punkteringar.

Foto: Oscar Ekstam

Efter andra stoppet så hade gruppen decimerats från ca 25st till nu endast 5. Vi visste inte riktigt när dom sista hade släppt så vi drog ner på tempot och började köra i ”snack tempo” för att ge dom andra chansen att komma ikapp. Det gjorde dom inte..

Foto: Oscar Ekstam

Jag har nog aldrig cyklat så länge, och framförallt inte på en CX…

Detta gör vi om!

 

Vintern är här!

Eller iaf vinterträningen!

Efter min förkylning har jag nu dragit igång vinterträningen lite smått och igår var det dags för det första Zwift passet på länge!

Hade glömt hur jobbigt/kul det är att köra Zwift. Blev rejält trött kan jag säga men jag är rätt nöjd med resultatet iaf. Till helgen är det äventyr i form av 160km grusväg som står på schemat och vecka efter det börjar det på allvar med mer Zwift racing!

Nästa år är redan här… Snart

Jag sitter nu och funderar och blickar framåt, på nästa år. och nästa års tävlingar för att se hur bra jag kan bli om jag skärper till mig.

Jag sitter och reflekterar över vad jag har gjort för fel i min planering, vart jag kunde ha gjort det bättre och vart jag kan bli bättre inför nästa år och jag tror jag har hittat vad problemet är och det är helt klart min lathet. Att känna efter lite för mycket inför en träning och välja att vila. Jag kommer till nästa år försöka träna mer, på andra tider för att få ner träningen och vara mer ”obekväm” träna mer med mina vänner ist för att träna själv. Jag har en kompis som inte kompromissar på sitt privatliv när det kommer till träningen vilket gör att han har tid till båda sakerna, det i kombination med att kombinera träning och att umgås med vänner tror jag är ett bra recept till framgång.

Kombinera pass och lyssna på tydliga tecken från kroppen för att träna så mycket som det bara går. Jag har även lagt om mina mål och kommer inte satsa på en hel cup eller flera tävlingar utan jag kommer punkta några få tävlingar.

Hösten är här

Nu känns det som om det är höst på riktigt. Cyclocrossen är färdigbyggd, det börjar bli kallt på mornarna och det är mörkt när man kliver upp för att ta sig till jobbet.

Jag har även börjat planera lite nästa säsong och en lite annorlunda plan börjar forma sig gentemot tidigare år men jag tror det kan bli bra, både psykiskt och fysiskt.

https://www.instagram.com/p/Bnq83TbF_dW/?taken-by=sdl_ck

Ett annat klassiskt tecken är att jag har just nu på mig min älskade NapSack när jag skriver detta, och för er sin inte vet vad det är så är det en sovsäck som har öppningar för ben om armar så man kan gå runt med den på sig.

 

 

Val

Nu har det ju varit val och jag har varit och röstat.

Inte på valdagen dock, utan jag förtidsröstade på en tid som passade mig, så alla ni där ute som tänkte att de inte orkade gå iväg eller att det inte passade så är det bara ljug. det har funnits gott om möjligheter att rösta på!

Kom osökt att tänka på en gammal SMK platta när det kom till val, kanske dock inte någon fest denna gång.

Jag tänker inte gå djupare in på politiken eller vad jag tycker om det det hela då det än så länge inte riktigt är klart, men jag är rätt säker på att man ska ta och gräva bort Skåne, Det är ju så gott som ett eget land, med egen flagga språk och valuta har dom väll också

Ekosystem

Ekosystem, det är ju något vi lever med varje dag utan att egentligen tänka på det. Jag tänkte inte på ekosystem i miljön utan den virtuella versionen. Många tänker inte på vilket ekosystem dom har hamnat i, tänker närmare bestämt på vilken miljö vi befinner oss när vi pillar på våra telefoner eller sitter bakom datorn. Det är sällan någon använder en PC med Microsoft och äger en iPhone, eller tvärt om.

Lite lika så är det med cykel saker, eller?

Jag gillar ju egentligen inte att blanda saker, utan jag vill att allt ska vara rätt lika, men jag gillar ändå att testa nya saker. Men hur ska man egentligen tänka när man har testat?

För ett tag sen pratade jag Watt med en kollega, och han tyckte att det är lite som religon. Man väljer en sen håller man vid det. Så jag får väll bita i det sura öppet och köra SRM på alla mina hojar för enkelhetens skull. Men hur är det egentligen med datorerna?

Jag har kört med det mesta i dator väg dom senaste åren känns det som men har alltid kommit tillbaka till Garmin. Sista tiden har jag kört med en Wahoo och gillar dess funktion och enkelhet. Men problemet är att jag har ju faktiskt en Garmin klocka på armen, går det verkligen ihop?

Kan man verkligen blanda datorer och är det kanske till och med lite nyttigt? Personligen gillar jag enkelhet, inte bara i produkten utan mellan produkterna, så Garmin kanske är det man ska ha om man ska hålla på med att köra samma sak. men fall jag skaffar en Appel klocka kanske jag går tillbaka till min Wahoo.

Jag behöver helg efter helgen

Badsjö triathlon

jag skulle följa med på en sak i lördags, ett litet triathlon lopp i Saltsjöbaden…

Dum som jag är sa jag: ”Ja! det låter som en jätte bra idée”

Sagt och gjort, jag och Max drog iväg dit för att göra 3 olika saker direkt efter varandra utan någon vila. Kändes rätt onödigt måste jag säga.

Vi kom dit i godtid och hittade bra platser i växlings zonen, tog ett varv på cykelbanan och hade chansen att ta det lugnt en stund innan start. Rätt skönt, dock var Max väldigt nervös. Jag kände inte alls samma press på mig då jag inte hade något att förlora..

Max pekade ut massa snabba personer som jag inte hade någon aning om vilka dom var, och vi begav oss ner till vattnet för att börja med att bada i 750m, så klart var det problem med mitt chip så jag hamnade typ längst bak i starten på simningen med fullt med folk runt om kring mig i vattnet. Mindre slagsmål överallt, inte alls kul. Eftersom att simningen var en varvbana med varvning på land så kunde fokusera på ett varv i taget. ut på andra varvet var det betydligt lugnare och jag hade simmat om en hel del personer. Upp och dags att byta om och göra något jag faktiskt kan.

Väl ute på cyklingen gjorde jag det jag är bäst på, cyklade och jag cyklade rätt snabbt, iaf i förhållande till mig prestation på simningen. Jag cyklade om cyklist efter cyklist, tog kurvor som ett proffs hade riktigt bra flyt genom hela cyklingen, Dock blev det lite jobbigt i vissa lägen då jag hamnade bakom bilar som höll lite lägre fart än vad jag gjorde.

Fotograf :Henrik Nordström

När jag kom ut på löpningen hade jag lite kramp känningar i vaderna, då var det bara att köra på, bara att sätta en fot framför den andra. Det blev rätt intressant då jag försökte vara cool och springa och cykla utan strumpor, men det fick jag sota för då jag fick skavsår rätt snabbt som jag fick lida av på löpningen. Med knappt ett varv kvar så får jag en knack på axeln… ”200meter till och du hade klarat det” Då kom Max upp, han hade varvav mig med minsta möjliga marginal… Jag bet i det sista varvet och tog mig runt på typ 1:13 Rätt nöjd med det måste jag erkänna… Kanske ska träna lite löpning och simning för att se hur snabb man kan bli…

Efter det så gick vi till Max mamma som hade fixat lunch och jag var bjuden! dom hejjade inte bara på mig utan matade mig även!

på kvällen bar det iväg till familjen Alison för 30 års skiva för Emma, en riktigt lyckad dag!

Sörmlandsserien i Trosa

Dags att damma av dom gamla XCO kunskaperna. Har inte kört renodlad XC sedan jag va typ Junior, inte ens då var det min styrka och vi kan väll säga att det inte direkt har blivit bättre, Jag måste helt enkelt träna mer teknik så jag kanske blir snabbare i skogen.

Denna gång var det en relativt enkel bana med väldigt få tekniska passager. Vi åkte dit i söndags för att stanna halvvägs och sedan åka vidare för att fixa lite andra saker längre söder ut. Bra då kunde jag få in rätt bra träning i Trosa.

Hämtade nummerlapp, provkörde banan och körde några varv på banan, Tänkte lite för mig själv att det var en relativt enkel och snabb bana som kanske skulle passa mig rätt bra, nu var det bara upp till motståndet att bestämma fart, hade ingen riktig koll på hur snabba dom var.

 

bild saxad från: http://www.tbok.se/Sormlandsserien-MTB-2018-08-26/album/

När starten gick så startade vi samtidigt som 15-16 kidsen och dom är ju notoriskt jobbigt snabba så jag tänkte att: ”om jag hänger på dom så får jag väldigt bra träning iaf” sagt och gjort, typ först in i första kurvan med den unga killen och sedan kom en av dom andra i min klass och körde om, försökte hänga på och märkte väldigt snabbt att det gick undan.

Foto: Matilda

Det resulterade i att jag tappade meter efter meter till han som låg före mig och tappade synen av honom halvvägs ut på andra varvet. Då försökte jag samla mig och hitta ett bra flyt för att inte tappa andra platsen, men tyvärr funka inte det så länge häller..

Foto: Matilda

Det blev en liten kamp om 3dje plats jag blev omkörd och försökte täppa luckan så bra som det bara gick, vi var snabbare på 2 olika delar av banan och första delen av banen var min styrka så där kom jag alltid ikapp men tappade alltid mot slutet av varvet, efter några varv gick snöret av och jag var ensam.

Slutade med bra träning och en tredje plats. Sjukt kul och jobbigt! Detta ska vi göra om!

 

Bröllops dag

Igår för ett år sen var det alltså ett år sedan jag gifte mig med min fru Matilda.

Vi har varit tillsammans ett tag, men nu kan vi börja räkna det på riktigt!

Du står ut med mig även fast det alltid blir full packning i bilen oavsett vart vi ska…

Även fast det går utför ibland så ser du till så att vi har en liv lina att hålla oss fast vid..

Och det är inte sista gången vi firar bröllopsdag…