Bygga bygga

Nu börjar det bli dags att planera nästa år? eller aa snarare nästa års material. Tidigare i veckan kom min och min klubbkamrat Maxs hojar, så tidigare i veckan passade vi på att ta en kväll att bygga ihop dom!

Jag ser fram emot att komma ut i skogen och testa den! Jag går tillbaka till den gamla knasiga skolan, hardtail och trasig gaffel, ska bli kul att testa! Mer information och bilder kommer så fort alla delar är på plats!

Nästa år är redan här… Snart

Jag sitter nu och funderar och blickar framåt, på nästa år. och nästa års tävlingar för att se hur bra jag kan bli om jag skärper till mig.

Jag sitter och reflekterar över vad jag har gjort för fel i min planering, vart jag kunde ha gjort det bättre och vart jag kan bli bättre inför nästa år och jag tror jag har hittat vad problemet är och det är helt klart min lathet. Att känna efter lite för mycket inför en träning och välja att vila. Jag kommer till nästa år försöka träna mer, på andra tider för att få ner träningen och vara mer ”obekväm” träna mer med mina vänner ist för att träna själv. Jag har en kompis som inte kompromissar på sitt privatliv när det kommer till träningen vilket gör att han har tid till båda sakerna, det i kombination med att kombinera träning och att umgås med vänner tror jag är ett bra recept till framgång.

Kombinera pass och lyssna på tydliga tecken från kroppen för att träna så mycket som det bara går. Jag har även lagt om mina mål och kommer inte satsa på en hel cup eller flera tävlingar utan jag kommer punkta några få tävlingar.

Lidingöloppet

Då var tävlings premieren avklarad. Har väll inte direkt haft världens bästa uppladdning med tanke på den fantastiska resan till Mexico och sen massa sjukdagar efter det. Sen började inte morgonen på något super bra sett häller då jag på något sett stängde av min veckar klocka mitt i natten så jag höll på att försova mig. Blev inte riktigt den lugna morgonen jag hade tänkte utan blev lite stress och panik men jag han ta mig till Lidingö utan problem!

Foto: Cykelkanalen.se

Själva loppet gick väll helt klart överförväntan! Jag hade räknat med död och panik men det blev nästan tvärt om. Fick starta väldigt långt bak med mycket folk framför mig så jag hade en hel del personer att passera, Redan i första backen hade jag redan kommit ikapp en hel del och jobbat mig in i klungan och tagit platser. In på första smala partiet så stod det still, Folk bromsade in och tog det lugnt, men jag hade lust att åka snabbt så utan massa markeringar på banan valde jag att åka vid sidan av vägen. Är ju trots allt en MTB tävling, fick en del placeringar på det.

Sen blev det väldigt snabbt ett landsvägslopp med cyklar med rakt styre, grupper bildades snabbt, positioner växlade och folk slutade arbeta när dom kom till fronten. Vilket jag kan bli irriterad på när det är 50m fram till nästa klunga, inge svårt att köra ikapp. Men varför ska jag dra ikapp klungan framför med någon tjomme på hjul som inte vill jobba? Då gör jag det jag gör bäst: attack cykling! Så istället för att dra upp honom så kom han aldrig ikapp. (inte han på bilden nedan, TCM åkaren va chill)

Foto: Cykelkanalen.se

Efter att ha jagat och jobbat i gruppen stora delar av loppet och tagit placeringar i varje backe uppför med krampkänningar genom senare halvan av loppet. Så kommer vi ut på det ÄNDA lite tekniska partiet på banan och jag fuckar upp allt… nu efterhand fattar jag varför då jag körde lite högre tryck i däcken än vad jag är van vid så jag missbedömde allt. Så jag är tvungen att klicka ur och var snäll nog och lät gruppen passera så jag kunde jaga ikapp dom efter det partiet i min takt. När jag kom ikapp gruppen så var farten lika låg som tidigare, Ja jag tyckte det gick lite långsamt hela loppet men hade svårt att göra saker då det var mycket trafik. Jag tog några placeringar i en backe och såg dom som låg i täten och då hade dom gått i en lite attack med typ 8km kvar. När nästa backe kom så tog jag några platser till och vi körde ikapp dom 2 som var iväg var på jag tänker att det är ett bra ställe att göra något otroligt korkat, nämligen attackera med 4 km kvar.

INGEN annan ville med, dom låg bara och titta på varandra och jag fick snabbt en lucka på typ 100 meter var på jag bestämde mig: ”let´s do it!” så jag borrade ner huvudet och körde! med knappt 1km kvar såg jag dom som jagade, det hade blivit en liten grupp av dom som hade gått iväg tidigare och dom jagade, Då fick jag lite panik och försökte hålla tempot hela vägen. Kom i mål med ett bra försprång till dom andra!

Kom 88a på 2:26:18 rätt nöjd med det med tanke på min uppladdning! nu är det nya tag inför kommande race!

Foto: Lovisa Hammarbäck

Före loppet när jag var ren och trodde på mig själv

Foto: Lovisa Hammarbäck

Efter loppet då jag va lite smutsigare och tänkte på Pizza

Trött

Nu är det inte långt kvar till lite välbehövlig vila, kanske inte pga fysisk påfrestning utan mer mental påfrestning. Det har hänt en del dom senaste veckorna som krävt lite extra tankekraft och fundering men vi har helt klart gjort det bästa av situationen och nu väntar en välbehövd semester! Vi drar till solen och värmen!

Nu börjar det även snart bli dags att pressentera nästa års klubb och sponsorer. Men det tar vi när jag är tillbaka…

 

Vlog?

Kan det va något? Jag har ju haft lite tänker om att bli känd på internet och nästa steg är kanske att börja Vloga? Är det något som kanske intresserar folk? Jag har börjat följa Cody Kaiser på YouTube och känner mig faktiskt lite inspirerad, han gör ”lagom” långa videos som handlar om hans liv/vardag. Ta en titt på hans hemsida: The Kid Kaiser

Ta även en titt på någon av hans videos och se fall det kan vara något som ni vill se från mig!

Dehär med touren

Ja.. det va har varit väldigt mycket snack om vad som hände under gårdagens etapp, det kan ju inte någon cyklist missat. Men den korta versionen är att Mark Cavendish och Peter Sagan hade en lite närkamp och Mark krascha in i barrern och Peter blir utslängd.

Personligen tycker jag att det är hårt att slänga ut Sagan, i mina ögon gör han inget fel. Samma sak gäller Cavendisch. Man ska egentligen titta längre fram. Då Sagan faktiskt blir trängd vilket stänger den luckan Cavendish försöker passera igenom. Det är trist att Cavendish fick så stora problem och inte kan fortsätta. Sen att deklarera Sagan till sist för attsedan slänga ut honom är lite hårt. Spurtade tar chanser, Spurtare tar risker och dom kraschar faktiskt. Det är lite därför vi tittar på det.

Sagan är en bra ambassadör för sporten och han behövs, det är inte en anledning att han ska få komma tillbaka utan bara ett konstaterande. Hoppas Cavendish kommer tillbaka snabbt och att Peter Sagan kommer tillbaka till tävlandet utan att ta åt sig så mycket av allt som hänt

Däck test i snö oväder

Jag har fått chansen att testa lite däck från jobbet och nu dom senaste dagarna har det varit mindre önskvärt test väder, det betyder bara att det blir ett väldigt utförligt test gjort.

Jag fick möjligheten att testa några klassiska ”intermediet” däck som ska funka till allt! Eller kanske ett lerigt långlopp men fortfarande ha ett bra rull.

Sjukt kul att testa saker, oftast så funderar man en stund innan man kör blint på en produkt. Nu när man får testa lite olika saker börjar man inse hur lite design kan skilja sig åt när man väl kommer ut i skogen. Snart lämnar jag nog en mer utförlig rapport 🙂

Försöks kanin eller påskhare?

Under påsken ska jag leka kanin medan jag jagar Hare.

Jag har fått uppgiften och äran att testa lite däck av jobbet, Så under Påsken lär det bli en hel del MTB för att kunna utröna vilken som är bäst på vad! Vi har fick lite olika varianter att testa på och för bästa resultat så blev vi som testar indelade i lite kategorier. Lätt rullat/Tung rullat-bra grepp och mellan gruppen. Jag hamnade i mellan gruppen. Den klassiska omöjliga gruppen där man ska hitta ett däck som funkar för både mycket lera och lätta grusvägar. Än så länge tänker jag inte avslöja vilka däck jag håller på att testa här på bloggen men det kommer nog snart bilder och lite första intryck!

Det betyder faktiskt att jag är tillbaka i skogen vilken jag inte har varit på ett tag vilket är rätt skönt! jag är tillbaka på mina gamla stigar som jag har cyklat på sen jag va liten, eller aa när jag började cykla lite mer seriöst. Skulle vara sjukt intressant att se hur jag ligger till jämfört med mig som junior. Hoppas på att jag är snabbare nu iaf!

Kände att jag behövde en bild på någon vetenskaps man eller försökskanin så jag tog en bild på Rick Sanchez som är en av den mest missförstådda i forskaren på jorden i C-137.

Slut på en era

Tom Boonen körde sin sista tävling i söndags och vaknar dagen efter som en fri man.

Snacka om att gå ut för fullt på sin sista tävling, han gick verkligen för fullt på gårdagens Paris-Roubiax och gjorde allt han kunde, han cyklade som om det inte fanns någon morgondag. vilket det inte gjorde för hans del.

I början av min karriär som cyklist tyckte jag inte rikligt om hans sett, hans stil och hans sett att aggera. Ju mer jag har tittat på honom och sett honom aggera så har jag börjat gilla honom mer och mer. Kanske inte hans festande och att han kör massa snabba bilar som han inte kan hantera. Men jag gillar honom som cyklist och stil förebild. Jag menar, hur många vågar tävla med benvärmare över byxorna?

Det är inget som är riktigt okej när man tävlar i mina ögon, men han vågar!

Sen måste jag erkänna, Tom Boonen har haft sjukt dåligt inflytande på mig, jag har tittat på hans sett att cykla och försökt kopiera den. Jag har tittat på hans cyklar och försökt kopiera dom och fastnat för en sak som ingen annan verkar ha fastnat för och det är hans sadel. Han har haft den klassista San Marco Concor sadel och det har även jag haft, och gillat den. Specialized utvecklade en sadel tillsammans med Tom som ingen tycker om eller kan använda. Jag älskar den och sitter jätte bra på den vilket bara verkar vara jag och Tom som gör. Sen så tävlar han nästan alltid utan handskar..

Och så även jag…

Alla bilder är saxade från internett

hemvändare

Har jag sagt att jag är hemvändare iår? I brist på fantasi och ett mellan år när det gäller tävling och mål så kliver jag tillbaka tillbaka till min hemma klubb spårvägen igen. Känns väldigt bra tycker jag. Kanske inte blir så mycket tävlingar med klubbkläderna på men det känns bra att vara tillbaka där jag började. Få tillbaka tankarna man hade när man va Junior, Hitta glädjen i cykligen och tävlingen igen. Synd bara att mina gamla klubbkamrater från den tiden inte längre cyklar i samma utsträckning.