Zwift SZR höst serie

Jaha. helt död efter kvällens tävling på Zwift.

Helt sjukt bra träning måste jag säga men det är även sjukt kul att pressa sig det där lilla extra som man brukar göra på tävlingar. Idag var det dock lite speciellt då jag fick släppa första gruppen väldigt tidigt, men då såg jag att jonathan låg i samma jagande grupp så efter en liten stund så tog han och jag ”kommandot” och började mata på i rimlig fart och 1 efter 1 släppte dom andra i gruppen.

Då var det bara han och jag kvar, bra samarbete mellan oss. men sen kände jag ett glapp någonstans i cykeln som jag inte riktigt förstod vart och började försöka lista ut vart det satt, om det var veven, pedalen eller skorna. Men efter några korta stopp insåg jag att det var min vänstra vevarm som satt löst. Så jag bad Matilda ge mig ett verktyg och när jag fick det så hoppade jag av, drog åt och hoppade upp igen och började jaga! helt galet vad jag fick jaga. Fick köra halva loppet helt solo och höll nästan samma fart som Jonathanså jag kom tyvärr aldrig riktigt ikapp

Men trött blev jag, det syns här…

Men skjut mig..

Igår körde jag mitt första Zwift race någonsin. Riktigt kul, men så fruktansvärt jobbigt så det inte är sant.

Jag började loppet med att försökte hänga med dom första åkarna i deras utbrytning som dom gjorde redan från start, helt galet hur snabbt dom skulle köra från start, jag orkade alltså med deras tempo i typ 5 minuter, eller AA jag gjorde igentligen inte det utan jag försökte jaga ikap i typ 5 minuter innan jag insåg att det inte skulle så så jag avslutade mitt försök med att jaga ikapp och valde att dra ner på tempot för att orka igenom hela tävlingen och få en bra träning vilket var målet.

första varvet va rätt så stökigt innan jag kom in i en grupp in på andra varvet där vi hade ett bra tempo  jag drog ner på tempot för att hålla hela vägen vilket var ett rätt bra val, ut på sista varvet hade jag satt ett mål till mig att hålla högt tempo i sista backen. Det visade sig att många hade gått ut lite för hårt och tappade i sista backen körde säkert om 10 pers.

Det va så sjukt jobbigt så de va löjligt så nästa onsdag gör jag om det!

Älvsjöloppet

Lånat från: http://www.alvsjoloppet.se/

I helgen passade jag på att testa ett Trailopp i dom lokala skogarna mellan Stuvsta och Älvsjö. Hade egentligen inga stora ambitioner utan det var bra att springa. Jag tog och gick dit hem ifrån och tog det som lätt uppvärmning. Hämtade ut min nummerlapp när jag väl var på plats med det coolaste startnumret jag troligen någonsin har haft: 404 är man tillräckligt nördig förstår man vad det är, fattar man inte ska man skaffa sig lite sämre internett så förstår man direkt.

En stod innan start börjar det komma mer och mer folk och jag inser att jag kanske behöver gå på toa, men efter att ha tvekat lite för länge så blev mitt besök på toa lite utdraget och försenat då det hade blivit en rätt lång kö.

Efter att jag va klar där fanns det inte jätte lång tid att värma upp på men några snabba och kvicka löpsteg sen var det bara att ställa sig i startfållan och göra sig redo.

När starten gick var det ett otroligt hets tempo som sattes upp av dom andra löparna och framförallt alla tonåringar som skulle springa, högt tempo första varvet där jag som tur va kunde navigera med hjälp av framförvarande hela varvet. In till varvning så försvinner alla tonåringar som bara skulle springa 5km och inte 10 km. En lättnad kom över alla som sprang fram förmig när vi hade sprungit in i skogen igen efter vättskan då alla tog det lite lugnare nu för att dom slapp kämpa mot några småglin.

blev lite lugnare på andra varvet för att jag hade blivit lite trött samt att jag försökte att inte springa fel.

Blev en rätt stabil 7:nde plats för mig med 58:36 så jag ska nog va rätt nöjd. Nästa år gör vi om det!

Bra träningsvecka

Första arbetsveckan efter semestern är nu avklarad och överlevd! hade en plan om att träna rätt mycket denna vecka och jag måste väll säga att som det ser ut just nu så ser det sjukt bra ut! faktiskt gjort alla pass jag har planerat utan att känna mig super duper sliten, eller aa. Igår var dock ett undantag då jag höll på att somna vid/i maten.

Idag var sista arbetsdagen för denna vecka och nu är det bara en fullspäckad helg med kräftskiva och en runda i Sörmland och smaka på massa mat. Vi ska nämligen testa på Aptitrundan. Lär väll lämna rapport på det sedan! Men nu är det först fredags drink och sedan imorgon ska jag plåga mig på Älvsjöloppet

 

 

Testat det här med SwimRun…

Ja, för ett tag sen testade jag det här med SwimRun i Flen. En kompis till Matilda pratade för ett tag som att göra Ö till Ö och undrade fall jag kände någon som var sugen på att göra det och tänkte att han va galen, han hade ju aldrig gjort något liknande. Sen några månader senare såg jag att det fanns en Sprint variant på SwimRun i Flen. Så vi beslöt oss för att ställa upp, bara för att testa!

Sagt och gjort, vi anmälde oss och stod redo att köra båda helt och hållet nybörjare. Vi hade höga förhoppningar på oss själva men kände att det skulle bli kul att testa. Banan bestod av nästan 5km löpning och totalt 900m simning som var fördelat på 4 simningar.

Efter en liten uppvärmning och bangenomgång ställer vi oss vid start linjen redo för start. Alla ser ut som att dom vet vad dom håller på med förutom vi typ… Starten går och vi rusar iväg mot första simningen var på jag rätt snabbt inser att min tävlings djävul har tagit det bättre av mig och jag försöker springa med dom som springer snabbast, in i första vattnet och börja simma. Jag och min lag kamrat Erik hade redan innan pratat lite om att han troligen simmade lite snabbare än mig (ja, vi hade aldrig tränat tillsammans innan) så när vi skulle kliva in i vattnet ville jag ha honom framför mig så jag kunde navigera efter honom, sagt och gjort så simmade vi iväg och jag va som vanligt ute och cyklade när det gällde min simning och navigering men jag lyckades komma iväg och runt, Sen skulle vi upp ur vattnet. Jag har ju testat på Triathlon tidigare och vet hur snurrig man blir av att kliva upp ur vattnet och vara redo på att göra något annat. Det var inte Erik det kom som en lite chock för honom att börja springa direkt efter men iväg kom vi efter några gå steg.

Ut på en av dom längre löpningarna försökte jag hålla mig i den gruppen vi kom ut ur vattnet med men märkte snabbt att det inte var Eriks tempo och slog av på takten för att låta honom bestämma tempot på löpningen. Sen var det dags för den långa simningen. drygt 300-350 meter. Inte det roligaste att göra när man var trött efter löpningen. Iväg kom vi och jag märkte efter ett tag att jag simmade om Erik och kände att jag nu fick lita på min egen navigering för att Erik simmade lite konstigt. visade sig sen att han faktiskt inte såg något då hans glasögon hade immat igen. Erik allt tröttare och vi får börja gå längre sträckor efter simningen men med lite lugnare tempo och några uppmuntrande ord så kommer vi iväg. Efter en kort simning och en lång löpning är vi tillbaka vid den långa simningen. Sen var det bara målgång kvar!

Vi överlevde, satt Personbästa och kom inte sist! nästa år tar vi revansch!

Jag måste säga att det va SJUKT kul tävling och ser fram emot att göra om den nästa år lite mer tränad och redo på vad vi står framför och banan var optimal för publiken vilket är sjukt kul! Sen vill jag tacka Matilda för alla bilder!

Dehär med touren

Ja.. det va har varit väldigt mycket snack om vad som hände under gårdagens etapp, det kan ju inte någon cyklist missat. Men den korta versionen är att Mark Cavendish och Peter Sagan hade en lite närkamp och Mark krascha in i barrern och Peter blir utslängd.

Personligen tycker jag att det är hårt att slänga ut Sagan, i mina ögon gör han inget fel. Samma sak gäller Cavendisch. Man ska egentligen titta längre fram. Då Sagan faktiskt blir trängd vilket stänger den luckan Cavendish försöker passera igenom. Det är trist att Cavendish fick så stora problem och inte kan fortsätta. Sen att deklarera Sagan till sist för attsedan slänga ut honom är lite hårt. Spurtade tar chanser, Spurtare tar risker och dom kraschar faktiskt. Det är lite därför vi tittar på det.

Sagan är en bra ambassadör för sporten och han behövs, det är inte en anledning att han ska få komma tillbaka utan bara ett konstaterande. Hoppas Cavendish kommer tillbaka snabbt och att Peter Sagan kommer tillbaka till tävlandet utan att ta åt sig så mycket av allt som hänt

Lida Loop 2017

Ett kärt återseende, LidaLoop är en av mina första riktiga tävlingen jag någonsin gjorde och det var första året som dom hade tävlingen.

Efter lite upp och ner så tog jag mig i kragen och sa till mig själv att jag skulle köra så hårt som bara jag kunde och skulle se hur långt det skulle räcka. Så på min klubbkläderna från min moderklubb och iväg och kör!

Framme vid tävlingsområdet hämtade jag ut min och Jonathans startkuvert. Han hade tagit med sig sin sambo och mamma som hjälpredor inför tävlingen, det är alltid kul att ha någon person som hjälper en vid tävlingar så stort tack för hjälpen!

Rullar in i fålla 4. jag visste att jag skulle va en av de snabbaste i den klungan men kände att jag inte riktigt hade något att komma med för att få sida upp mig så jag struntade i den diskussionen. jag kände även att det kunde vara bra för mig att starta längre ner för att inte vara stressad över alla snabba runt omkring mig då jag inte riktigt visste hur formen skulle vara…

Foto från Happyride.se

Ut på första loopen som består av mest grusväg så passade jag på att bränna på en del bara för att testa och se hur kroppen är och svarar på att köra på lite, förvånansvärt bra gick det måste jag erkänna fick bra flyt på dom få tekniska partierna och körde om rätt många i varje liten stigning. Fick syn på Jonathan straxt innan lagning och då visste jag att jag inte skulle få se honom mer på tävlingen då han är bättre på den tekniska biten än mig. Men med tanke på att han hade startat en hel fålla före mig var jag rätt nöjd,

Foto från Happyride.se

Ute på andra loopen så blev det mer stökigt och det är ju den roliga delen av banan men den biten som passar mig sämst. Jag hamnade i en liten grupp med andra på hardtail som faktiskt hade sämre flyt än mig i skogen, så jag fick gå in först i varje parti och styra, sen på dom mer lättåkta bitarna la jag mig bakom.

Foto från Happyride.se

Ut på sista loopen så råkade jag tappa flaskan direkt efter lagningen då jag va för het på att dricka, valde då att stanna och plocka upp flaskan innan jag fortsatte vilket var rätt smart gjort. Tyvärr betydde det att jag tappade den lilla gruppen jag låg i. Hamnade dock i en större grupp som var lite mer åkstark ut på tredje och sista loopen men med tanke på att denna grupp var mer åkstark så kunde jag ta det mer piano vilket behövdes efter min forcering på den första loopen. In i varje tekniskt parti släppte jag 5 meter för att få köra min egna väg och inte bli stressad men rullade lätt ikapp gruppen direkt efter stigarna. Ut på dom sista lättåkta kilometrarna blev det en väldig hets. Jag är ju inte den som viker ner mig så jag följde med. Följde med hela vägen till sista stigen där jag täckte en attack och fortsatte i samma tempo var på jag fick 5 meter utan problem, vilket jag egentligen inte ville. Men ja ja, jag kör väl tänkte jag. Bombade in på sista stigen innan uppförsbacken på slutet. När jag kom ut såg jag inte dom andra. då va det bara att köra på!


Jag är nöjd med min prestation! Tack för hjälpen med langningen och för ett bra arrangemang! Kanske får tävla mer, de va ju kul dehär!

Nyårskrönika

Här blir det ingen jävla krönika!

ja, jag kan inte säga att jag är nöjd med mitt cykel år, men jag kan konstatera att det finns andra saker än cykel i livet och det har gjort att jag varit tvungen att tänka om ibland för att se till mitt bästa och det har faktiskt varit nyttigt. Vilket betyder att till nästa år så kommer jag göra lite andra saker än att bara cykla och träna, jag ska ta tiden att njuta när jag tränar och se det roliga i tävlingarna. Inte åka land och rike runt bara för att bli avhängd på ett GP utan vara hemma och träna med vänner och dricka en skön kopp kaffe… eller något annat…

men det lär väll gå åt pipan de med… Stay tuned för att se den missären!

Men jag måste säga att jag är nöjd över en sak rent cykelrelaterat:

även fast jag står på fel plats

även fast jag står på fel plats

En skön andra plats.. nästa år får jag kanske stå högst upp!

SMACK Tempot

Då har vi kört lite tempo tävling. jag vill väll inte säga att det är min starka sida men det gick rätt bra. Allt gick enligt plan om jag säger så. Hade redan innan start gjort en riktigt plan på hur jag skulle gå ut för att hålla hela vägen och även kunna ha lite kraft kvar för Hovet tempot dagen efter.

Kom dit hämtade nummer lappar till både mig och Daniel ställde upp mina grejer och började förbereda mig, på med hörlurarna med lite skön peppade musik av EL-P och Killer Mike på med utrustningen och upp till start, jag nervös som vanligt började prata skit med allt och alla framförallt kommissarien vid starten. Ute på banan kom jag snabbt in i ett bra flyt med bra tryck. halvvägs ut till varvningen så började jag se Emil som startade fram för mig och kände att jag kanske skulle få göra en ny grej, köra om personen som startade före mig. på vägen upp till varvningen så körde jag om Emil sen var det bara hemvägen kvar, då började det bli lite tungt och jobbigt men då visste jag att det inte var så långt kvar.

även fast jag står på fel plats

även fast jag står på fel plats

Det var bara att bita i och sitta still köra på och hitta fokus och köpa på, jag försökte köra smart och märkte att 53-11 kanske är lite för lätt i vissa lägen. Liten spurt in i mål och en stabil 2andra plats resulterade det i.

Efter prisutdelningen så bar det av hem till min personliga chaufför som hjälpte mig under tävlingen för att fira en pall plats och även lite Valborg. Nöjd med tävlingen och nöjd med kvällen! tack alla inblandade!Firar lite

Östgötaloppet

imageFörbannelsen kvarstår…

Östgötsloppet är ett sådant lopp som jag har ett problem med, jag har aldrig kommit runt. Även så gäller det iår. Jag gick in i loppet med förhoppning att min hälsena, som jag har haft problem med i veckan skulle hålla och fungera under hela loppet. Tyvärr var inte fallet så idag. Efter ca 30 mins körning så hade adrenalinet så börjades de med en del kantvindskörning. Gjorde ett bra jobb med att köra upp dagens kapten Tony och efter det bytte vi riktning och det blev en liten lucka som blev svår att täppa då adrenalinet hade släppt och hälsenan gjorde sig påmind vilket gjorde att jag gjorde det som kändes rätt, släppte på farten och accepterade nederlag.

jag rullade långsamt hela vägen tillbaka hittade några som körde på som jag släppte.. Körde lite mer, så Wallén ståendes njutande i solen. Prata lite med Emil som tyvärr hade kraschat pga av folk som är rädda för vind och inte kan svänga.

bara att bryta ihop och bygga upp igen.. Frågan är bara hur trasig hälsenan är…