Testat det här med SwimRun…

Ja, för ett tag sen testade jag det här med SwimRun i Flen. En kompis till Matilda pratade för ett tag som att göra Ö till Ö och undrade fall jag kände någon som var sugen på att göra det och tänkte att han va galen, han hade ju aldrig gjort något liknande. Sen några månader senare såg jag att det fanns en Sprint variant på SwimRun i Flen. Så vi beslöt oss för att ställa upp, bara för att testa!

Sagt och gjort, vi anmälde oss och stod redo att köra båda helt och hållet nybörjare. Vi hade höga förhoppningar på oss själva men kände att det skulle bli kul att testa. Banan bestod av nästan 5km löpning och totalt 900m simning som var fördelat på 4 simningar.

Efter en liten uppvärmning och bangenomgång ställer vi oss vid start linjen redo för start. Alla ser ut som att dom vet vad dom håller på med förutom vi typ… Starten går och vi rusar iväg mot första simningen var på jag rätt snabbt inser att min tävlings djävul har tagit det bättre av mig och jag försöker springa med dom som springer snabbast, in i första vattnet och börja simma. Jag och min lag kamrat Erik hade redan innan pratat lite om att han troligen simmade lite snabbare än mig (ja, vi hade aldrig tränat tillsammans innan) så när vi skulle kliva in i vattnet ville jag ha honom framför mig så jag kunde navigera efter honom, sagt och gjort så simmade vi iväg och jag va som vanligt ute och cyklade när det gällde min simning och navigering men jag lyckades komma iväg och runt, Sen skulle vi upp ur vattnet. Jag har ju testat på Triathlon tidigare och vet hur snurrig man blir av att kliva upp ur vattnet och vara redo på att göra något annat. Det var inte Erik det kom som en lite chock för honom att börja springa direkt efter men iväg kom vi efter några gå steg.

Ut på en av dom längre löpningarna försökte jag hålla mig i den gruppen vi kom ut ur vattnet med men märkte snabbt att det inte var Eriks tempo och slog av på takten för att låta honom bestämma tempot på löpningen. Sen var det dags för den långa simningen. drygt 300-350 meter. Inte det roligaste att göra när man var trött efter löpningen. Iväg kom vi och jag märkte efter ett tag att jag simmade om Erik och kände att jag nu fick lita på min egen navigering för att Erik simmade lite konstigt. visade sig sen att han faktiskt inte såg något då hans glasögon hade immat igen. Erik allt tröttare och vi får börja gå längre sträckor efter simningen men med lite lugnare tempo och några uppmuntrande ord så kommer vi iväg. Efter en kort simning och en lång löpning är vi tillbaka vid den långa simningen. Sen var det bara målgång kvar!

Vi överlevde, satt Personbästa och kom inte sist! nästa år tar vi revansch!

Jag måste säga att det va SJUKT kul tävling och ser fram emot att göra om den nästa år lite mer tränad och redo på vad vi står framför och banan var optimal för publiken vilket är sjukt kul! Sen vill jag tacka Matilda för alla bilder!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *