Saker med mening

Ibland måste man stanna upp och fundera på vad det är för mening på saker och varför man använder det.

Det är sällan jag bryr mig om sånna saker, jag använder det mesta. Ibland tittar jag på vad andra använder och ibland tittar jag åt helt andra hållet. Kanske tänker efter lite extra för att hitta en sak som andra inte har hittat än. Det gäller både Cyklingen och vardagen.

Det har ju kommit en boom nu dom senaste åren med kravmärkt och annat hippi tjafs. Vart ifrån kommer sakerna och vad betyder dom för samhället. Men vad betyder produkterna för dig?

För ett tag sen kom jag i kontakt med ett företag som heter ZOX som drivs av 2 bröder i USA som ville kombinera funktion, stil, uppmuntran och skapa ett sammanband mellan olika personer.

Zox är ett företag som gör coola armband med uppmuntranden/motiverande fraser på insidan och cool designe på utsidan dom gör alla band i limiterade utgåvor så det blir lite extra samlar status då dom coola designerna tar slut snabbast.

ta en titt på deras sida: ZOX

Är medveten om att länken ser suspekt ut men lita på mig 🙂

Ibland blir man bara glad och varm inombords

Idag när jag va ute och cyklade var jag tvungen att vända för att jag såg något som jag inte ser varje dag. Det var 2 herrar som satt utanför ett garage med en bil med öppna dörrar. Jag rullar fram och frågar dom snällt: ”Är det där det jag tror att det är?” var på jag fick svaret: ”ja det är det, en 601a helt i original”

inte varje gång man får lite Ostalgie runt Haninge. Jag hade hittat en Trabant 601 från -61 som var helt i original, med 2-takts motorn fortfarande i!

Dom var lite nyfikna på hur jag hade koll på denna ovanliga bil så jag förklarade min anknytning till bilen och berättade om mina rötter och då tyckte dom det var ännu roligare och knäppte några bilder som han sedan skickade till mig.

Han visade alla små saker han hade fått med med isntruktions bok och en liten bruk med olja, det värsta var att jag visste exakt vad det var för bruk, en gammal ”gurk burk” med spreewälder gurken. Vi pratade vidare om hur han skulle besiktiga den och ev. konvertera till etanol, sen spårade vi ur på div. andra saker och jag tackade för mig efter 15-20 minuter. Dom var glada över att jag var så trevlig och ville titta på deras gamla bil dom hade.

Jag avslutade med att tacka för mig och be dom vara snälla nästa gång dom ser en cyklist. det kan ju vara någon som gillar gamla bilar!

Lidingöloppet

Då var tävlings premieren avklarad. Har väll inte direkt haft världens bästa uppladdning med tanke på den fantastiska resan till Mexico och sen massa sjukdagar efter det. Sen började inte morgonen på något super bra sett häller då jag på något sett stängde av min veckar klocka mitt i natten så jag höll på att försova mig. Blev inte riktigt den lugna morgonen jag hade tänkte utan blev lite stress och panik men jag han ta mig till Lidingö utan problem!

Foto: Cykelkanalen.se

Själva loppet gick väll helt klart överförväntan! Jag hade räknat med död och panik men det blev nästan tvärt om. Fick starta väldigt långt bak med mycket folk framför mig så jag hade en hel del personer att passera, Redan i första backen hade jag redan kommit ikapp en hel del och jobbat mig in i klungan och tagit platser. In på första smala partiet så stod det still, Folk bromsade in och tog det lugnt, men jag hade lust att åka snabbt så utan massa markeringar på banan valde jag att åka vid sidan av vägen. Är ju trots allt en MTB tävling, fick en del placeringar på det.

Sen blev det väldigt snabbt ett landsvägslopp med cyklar med rakt styre, grupper bildades snabbt, positioner växlade och folk slutade arbeta när dom kom till fronten. Vilket jag kan bli irriterad på när det är 50m fram till nästa klunga, inge svårt att köra ikapp. Men varför ska jag dra ikapp klungan framför med någon tjomme på hjul som inte vill jobba? Då gör jag det jag gör bäst: attack cykling! Så istället för att dra upp honom så kom han aldrig ikapp. (inte han på bilden nedan, TCM åkaren va chill)

Foto: Cykelkanalen.se

Efter att ha jagat och jobbat i gruppen stora delar av loppet och tagit placeringar i varje backe uppför med krampkänningar genom senare halvan av loppet. Så kommer vi ut på det ÄNDA lite tekniska partiet på banan och jag fuckar upp allt… nu efterhand fattar jag varför då jag körde lite högre tryck i däcken än vad jag är van vid så jag missbedömde allt. Så jag är tvungen att klicka ur och var snäll nog och lät gruppen passera så jag kunde jaga ikapp dom efter det partiet i min takt. När jag kom ikapp gruppen så var farten lika låg som tidigare, Ja jag tyckte det gick lite långsamt hela loppet men hade svårt att göra saker då det var mycket trafik. Jag tog några placeringar i en backe och såg dom som låg i täten och då hade dom gått i en lite attack med typ 8km kvar. När nästa backe kom så tog jag några platser till och vi körde ikapp dom 2 som var iväg var på jag tänker att det är ett bra ställe att göra något otroligt korkat, nämligen attackera med 4 km kvar.

INGEN annan ville med, dom låg bara och titta på varandra och jag fick snabbt en lucka på typ 100 meter var på jag bestämde mig: ”let´s do it!” så jag borrade ner huvudet och körde! med knappt 1km kvar såg jag dom som jagade, det hade blivit en liten grupp av dom som hade gått iväg tidigare och dom jagade, Då fick jag lite panik och försökte hålla tempot hela vägen. Kom i mål med ett bra försprång till dom andra!

Kom 88a på 2:26:18 rätt nöjd med det med tanke på min uppladdning! nu är det nya tag inför kommande race!

Foto: Lovisa Hammarbäck

Före loppet när jag var ren och trodde på mig själv

Foto: Lovisa Hammarbäck

Efter loppet då jag va lite smutsigare och tänkte på Pizza

Laddar

Pre-race nerver, jag har dom inte idag… och då ska jag ändå tävla på lördag, På Lördag är det dags att äntligen (??) stå på startlinjen igen.

Känns lite konstigt, det är MTB som gäller och jag har varit lite sjuk den sista tiden och inte riktigt kunna träna så som jag vill. Det har gjort att jag inte har några riktiga förhoppningar på Lördages race och gjort att jag inte orkat bråka om mitt startled. Men jag tänker att jag tar det som bra träning inför resten av säsongen så vi får se om jag blir nervös eller bara tar det som en klackspark och stannar vid alla depåer för att fika..

foto: Peter Alexis/Katrineholms-Kuriren

Hitta vilse

Idag hade jag en plan på vad jag skulle göra. Jag skulle till Högdals toppen för att köra Hökarängens XC för att finslipa lite fart och flyt i skogen och tyckte att det inte skulle vara så svårt att hitta runt den där banan. Ovan ser ni bilden jag tog på på banan innan jag åkte iväg..

Verkligheten var dock lite svårare i första skogspartiet då man dels ska snurra tillbaka på sig själv mellan dom 2 olika looparna samt att det inte bara är en stig i skogen… jag blev minst sagt förvirrad och lite frustrerad, slutade med att jag cyklade delar av banan baklänges bara för att hitta till vart stigen började. Så en hel del fram och tillbaka för att lära mig att hitta. kanske inte riktigt vad planen var för dagen men det blev bra ändå, fick köra en hel del teknik och jag märkte helt klart att jag behöver slipa på min teknik då det jag har förträngt hur svårt det kan vara att köra en riktig XC bana…

 

Går hett till

Ja… Jag har fått feber igen—

Jag har åkt på ännu ett bakslag och varit hemma sjuk från jobbet några dagar nu… Känns sådär måste jag säga, framförallt då jag hade planerat att mitt sista större träningshelg innan Lidingö nu men icke… blev inte riktigt som jag hade tänkt mig så nu gäller det bara att planera om. Hur laddar man upp på bästa sett inför en tävling utan att träna? leva på gamla rutiner? be till någon form av fiktiv karaktär? eller är det den bästa uppladdningen att vara sjuk? gå ner i vikt och deffa sig inför race?

ja, jag tror inte riktigt att denna säsong kommer bli som jag hade tänkt mig häller. För det hade ju varit konstigt om det hade blivit som jag hade tänkt…

Vad tror ni är bäst? Försöka göra det bästa av situationen och fortfarande  utgå ifrån ursprungsplanen eller göra om allt och sätta nya mål? om det sista; vad ska det vara för några mål ist?

Planterar väll om lite

Jag planterar väll om lite i helgens planering då…

Planen var att köra Sörmlandsserien på MTB som lite kickstart på säsongen men så blir nog inte fallet. För närvarande är det lite för mycket på jobbet och jag känner att jag vill lägga ner lite kraft och energi där för att få rätsida på lite saker och då får träningen bli lidande, eller aa kanske inte lidande utan det blir lite omplanering helt enkelt!

Sen så har vi ingen bil så smidigheten i det hela blev minimal. Planen va från början att fira en klädnype aktivitet i Kumla för att sedan åka till Eskilstuna och tränings tävla och sen träffa mer folk. Men eftersom att vi inte har någon bil och jag jobbar lite mer än tänkt så bollar vi runt lite..

Det blir Distans i massor. Först lite skarvning med Max på Fredag sen fram och tillbaka till Sörmland över helgen

Lugn distans

ja, det gäller ju att börja lugnt och det har jag väll gjort, känner mig allt lite stressad över att jag förlorat så pass mycket under den senaste månaden men å andra sidan så har jag fått mycket mer motivation att köra mer nu när jag börjar känna mig bättre.

Idag så drog Max ut mig på en runda efter att han lämnat av Amar vilket var ett väldigt bra pass meningen var egentligen att jag skulle ha skarvat med 2-3 timmar till men jag valde att åka hem och ta det lite lugnt ist och inte stressa på något jag inte riktigt är redo för, eller aa, det vet jag inte men jag tror inte kroppen är riktigt redo för 5 timmar distans än, men jag känner hur det kommer närmare och närmare! snart är det väll dags för en Flen cykling igen!

Jag förstår varför ni hatar oss

Nu har det ju blivit lite ljusare och värmare ute och det betyder att folk har hittat ut på sina cyklar. Jag har redan nu sett riktiga idioter på cyklar som har TOTALT tappat trafik vettet. Jag förstår nu varför alla hatar cyklister. Jag tänkte nämna några exempel jag har sett dom senaste dagarna som skräck exempel:

Idag såg jag 2 personer ute på vägarna som inte verkade ha koll på att sverige har lämnat vänstertrafiken för ett tag sen. Jag brukar tänka på att man ska gå på rätt sida av vägen och att cykla på rätt sida är för mig en självklarhet, tydligen var det inte det för denna person som cyklade mot trafiken på vänster sida av vägen. Jag vet dock inte om den andra personen jag såg idag gjorde mycket bättre ifrån sig när han cyklade mitt i vägen, ja det var på en mindre trafikerad väg men det kan alltid dyka upp en bil runt nästa hörn, ligger man mitt i vägen hinner man inte flytta på sig.

För någon dag sen så var det någon som cyklade mot rött vid ett av mina rödljus på väg till jobbet, inget ovanligt. Han var nog färgbild, men bilen som tutade på honom för att han körde mot rött blev väldigt frustrerad när han var tvungen att stanna och fingret visat mot sig av cyklisten…

Att kasta sig ut med cykeln mitt på vägen utan att titta sig bakåt vid en bygg arbetsplats där man har stängt av cykelbanan OCH gjort en omledning åt andra hållet som inte tar många sekunder extra, är inte häller en smart ide. Framförallt inte när det kommer lastbilar precis bakom i högfart.

Ja… Jag vet inte vad jag ska säga, jag har sett mycket och tycker bara det blir värre och värre, folk bryr sig inte om andra och blir förbannade när dom inte fattar att dom faktiskt inte bara utsätter sigsjälva och andras liv på spel.

Vad jag gör för att motverka detta beteende? Jo, jag följer trafikregler, stannar vid rött. Flyttar på mig när någon vill förbi. Undviker tungt trafikerade vägar med höga hastigheter. Jag har även börjat vinka till dom som sopar grus nu på våren (ja, jag tänker på dig Rigge) dom gör så att vi andra kan vara ute och cykla utan att vurpa hela tiden. Jag visar även tummen upp när jag ser coola bilar, framförallt äldre bilar eller riktiga sleepers. En dyr sportbil bryr jag mig inte så mycket om.

Till ALLA i trafiken; ta hand om dina medtrafikanter dom har också någon hemma som väntar på dom, tänk efter innan du gör något, mer konsekvent tänk behövs.

Rund är också en form

Ibland är man lite korkad, jag är dock det väldigt ofta.

I helgen så hade jag planerat att cykla med Max, planen var att både köra på Lördag och Söndag men det slutade med att vi bara körde på Lördagen då jag tänkte att: ”Ää jag hänger väll med i Max tempo och biter i på hans intervaller” SMART DRAG! jag har varit sjuk och inte kunnat träna kontinuerligt och ska försöka hålla samma tempo som någon som har varit på träningsläger i Syd Africa i typ 2 månader…

jag blev avhängd DeLux försökte bita i men det gick sådär, och det fick jag lida för. blev ingen rolig resa varken ut eller tillbaka och framförallt inte idag dagen efter då jag egentligen skulle ha följt med på distans, men icke; prolog hosta och allmän klenhet. Frågan är om det är dumheter då jag försökte köra samma tempo som jag är van vid eller om jag bara är klen… Känns som att börja om på 0…