Back to basic

I helgen så fick jag för mig att jag skulle hitta hem. jag ville hem till Tumba, se hur de ser ut där jag bodde när jag va liten. där jag lärde mig att cykla och mitt nörderi började.

Jag börjar med att köra en del av lida loop banan baklänges (sista loopen) en liten genväg ist för att nöta massa asfalt, gu va stötigt de är! skillnad att köra den hojjen (vilken?) jämnfört med fullyn. sen ut mot jordkällan, inget nytt. fast, en MTBstig skyllt?! vad nu, jag har vunnit! jag gjorde nämligen stora problem för komunen för att man inte fick cykla i den skogen. blev lite stolt ”jag har lyckats”

Uploaded Image

Men vidare gick de mot Storvreten! men vad nu!? bygg arbete mitt på åkern?!

Uploaded Image
när jag va här sist så va de en liten smal väg…

Uploaded Image

hur kan dom göra så! men vart kommer vägen ifrån!?

joo, den kom från kolonilotterna!

men? då va ju dom borta?!

Uploaded Image
här låg dom, då ska de tydligen bygga ett nytt villa område. kanske bra för Storvreten men för nostalgin så va de inge bra…

Kohagen mitt i skogen då?

joo, DÄR hittar jag odlarna.

Uploaded Image

nää, nu vill jag till den härliga betongen! där kan ju inte så mycket ha ändrats!

och de hade de inte häller!

Uploaded Image
Här är mitt första hus som jag bodde i tills jag va…

har bott i två lägenheter här, båda till vänster om porten och båda på 6 våningar, den ena i den vänstra porten och den andra bakom träden. Gräsmattan som jag står på? joo, där lärde jag mig att cykla! ”Jag kommer ALDRIG kunna cykla” joo här står vi idag…

mitt lekis samt skola under några år i grundskolan

Uploaded Image
Opalen, jag gick på Lönneberga (Högra huset) när jag gick i lekis och i skolan gick jag till vänster.

och ja, de är mitt hus i bakgrunden

skolan då?

joo, grundskolan va Stovretsskolan där jag gick från 1-9 förutom de året jag va på Opalen. de hade inte lokaler så vi blev satta i mögeldrabbade Opalen.

Sist hittade jag min sista lägenhet i Tumba…

Uploaded Image
näst högst upp till höger, med vita väggen på balkongen…

ack ja, saknar den tiden…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *