Så då har man altså hjälpt teamet över en helg…
Men man lär sig av även de tycker jag. Hjälper man dom på de sättet jag hjälpte dom vet man att man får igen de i slut ändan på ett eller annat sätt.
Riktigt kul att vara mamma åt team åkarna. nästan så man kunde ha de som jobb =)
båda bilderna kommer från: http://johanostblom.files.wordpress.com
Tack för en rolig helg grabbar!
själv så rullar de på med allt och får väll träna lite hårdare om jag själv skulle få för mig att vara med i teamet!
Långa Billingen
MTB Lång lopp 81km
Sist klagade jag på att de va förvarmt…
nu kan jag INTE klaga! åå va glad jag va när jag stod vi starten och de va 3+ och regnet låg i luften. jag va dock lite orolig för leran som skulle bli i skogen, jag är ju ingen van ler åkare. men väl inne i cyklingen så flöt allt på skit bra!
Dagens dress, tycker de ser ganska bra ut, västen va en livräddare, utan den skulle de vart svinigt kallt…
sen finns de ju andra som väljer att köra med alla kläder man äger för att man fryser av bara tanken att cykla i några pluss…
Jag kände mig grymt bra, allt flöt på och benen kände sig riktigt pigga. men de kan ju ha berott på att farten va bland den lägsta jag vart med om på ett långlopp, de stod stilla.. eller nästan, väl på grusvägarna körde jag på för att avansera, inte så jävla lätt att komma upp när man startar i 4led…
Men jag jobba på att komma upp så jag fick starta på en bättra plats till nästa tävling (lida) men icke…
5mil från mål fick jag problem, eller jag fick inte problem men mit hjul fick de… råkade åka ner för en spånt vid en träsk och så hände de, jag lyckades böja framhjulet.
upp ur hålet och vidare, då känner jag att hela hojen vobblar när de går snabbt, då ger jag snabbt upp hoppet om att komma runt och bestämmer mig för att bara rulla till varvningen, som förra året…
men denna gång höll jag och inte hojen!
När jag rullar och kollar över axeln med jämna mellanrum får jag syn på Angelica som hade haft problem tidigare så jag frågar henna om hon behöver hjälp med någe och beslutar mig att dra klungan till varvningen, sagt och gjort, Ångloket Karlsson går fram och håller högt tempo för att ge Angelica en möjlighet att komma ikapp en bättre grupp. straxt innan varvningen kom man till ett skogsparti där jag gick åt sidan och lät de andra susa förbi. mitt jobb va gjort.
Backigt och jävligt va de iaf, kul…
hoppas jag kommer runt nästa år
detta är då samma backe, riktigt fin, fick många bra möjligheter att köra om,
utsikten va ju inte häller någe man kan klaga på
Jag försökte fotta hojen men de fasstna aldrig på film…
ni vet spöken 😉
Gu va jag hatar varmt väder…
eller jag har en hatkärlek till den.
jag gillar de, men jag ogillar de på samma gång. Igår var de dags för Linje igen,
Cykel Citys Grand Fondo i tullinge
Linje 140km
Kort samanfattning av vad som hände.
Jag va dålig i starten, kort och gott. Hängde inte med helt enkelt, försökte jobba mig upp i klungan innan master bilen släppte men de gick inte.
Efter att ha försökt jaga första gruppen så fick jag ge mig och släppa mitt solo jagande. jag slog av på tackten och hamna i en klunga som hade ganska lågt tempo till och från, jag va ytterst aktiv i klungan och jobbade hårt för gruppen, jag hade inga ambitioner att vinna i gruppen eller något, jag ville bara jobba hårt och ha de som träning.
2 mil innan mål så fick jag då ge mig när klungan började bli orolig och ryckig, men jag kämpade in mig imål.
Med en grym solbränna kan jag väll inte kalla mig nöjd, men något mer tränad är jag väll! fart i benen är alltid bra.
Nu har även de sista små delarna kommit till Ghosten så de kommer upp en raport på den snart oxå!
Så nu är man tävlad, vi börjar väll i rätt anda ang mina bravader på cykeln.
Tisdag den 29onde:
ESDUU
Tempo ca 20km
Då var de dags för Tempo i Esduu cupen.
Den tisdagen var inte den bästa uppladningen då jag hade flera saker att göra på den dagen. bland annat hämta mitt nya spel och så skulle jag hämta angelica på centralen oxå (http://www.angelica.hevox.net)
Efter det så bar det av hemåt för att byta om och ta bilen till Bornsjön, väl där så börjar de dra ihop sig, jag rullade lite lätt och ledigt till Starten och anmälde mig, men jag hade gjort en liten miss i tidsplaneringen så jag va tvungen att stressa lite!
hade 5 min på mig…
Det resulterade att jag blev försenad till starten.
fick köra på och jaga tiden jag hade förlorat under hela loppet, efter halva blev jag omkörd. dock av vinnaren och han fick slita för att köra ifrån mig.
Men väl inne i mål va jag ganska nöjd, tiden på min klocka var 29,02 vilket skulle ha räkt till en fjärde plats, men jag fick tiden 29,47 och en 12 plats
Jag och min privata förare tog sedan en promenad längst vattnet, riktigt fint…
Torsdag den 1:
Vårklassikern.
Linje ca 85km
Ut till ekerö styr vi bilen för att jag skulle få cykla mitt första linje lopp för sesongen, jag visste inte riktigt vad jag kunder förvänta mig av loppet, men jag blev glatt överraskad när jag fick reda på att vi fick ledar bil. kändes riktigt bra då.
Smörja bena och ladda inför starten mentalt, värma upp kändes överskattat så jag smörjer in mig lite längre…
straxt innan start var jag fortkvarande ganska lugn. jag fick aldrig riktigt de där pirret jag brukar ha tidigare, antingen så va jag lugn eller så börhar jag få en vana…
väl rullande till starten, såg ganska bra ut den dagen, riktigt fint väder trots hotet om regn.
Efter starten så gick de bra, jag kände mig ganska säker i klungan men tyckte jag hamna ganska långt bak så jag tryckte på lite för att komma längre fram, helt plötsligt ligger jag längst framme och ser att 1 annan cyklist går på attack, min första tanke var ”varför inte?” så jag gick iväg med denna kille för att skapa en liten lucka. Han klarade bara av en förning i tempot jag hade dragit upp för att skapa en lucka mot klungan. fick titta bakot och märkte att de inte var någon som följde med. Kännde då att de inte skulle hålla, men klungan kom aldrig ikapp, valde då att trycka på ett tag och se vad som skulle hända. Det gäller att våga!
efter kanske 2 mil solo i vinden kommer vi fram till en korsning där mycket bilar kom så ledarbilen fick stanna och jag kom aldrig förbi, detta resulterade i att klungan kom ikapp.
När klungan kom ikapp så la jag mig ganska långt fram och väntade på ännu en utbrytning då jag kände mig säker på cykeln än så länge, Då kom vi iväg!
Vid första varvningen så körde vi på för att få en lucka till klungan, vi tryckte på riktigt bra och fick ett fint sammarbete.
Alla jobbade på bra och de gick snabbt, men väl in på andra varvningen kom en jagande klunga ikapp. då fick vi ta i för att spräcka fältet
De lyckades vi med och vi kom iväg åter igen fast med lite andra åkare.
Drygt 3 mil innan mål blåste dock ECI tåget om oss jag en del försökte hänga på men jag gav upp totalt då kroppen inte hängde med.
Jag och några till körde en del i en liten grupp och plockade upp åkare efter åkare som fick släppa ECI tåget.
15km innan mål så va jag nere i klungan och vände, men trött och ouppmärksam missade jag fartökningen och de blev en lucka, fick köra solo den sista biten in i mål.
När de va drygt 5km kvar så slängde jag en blick över axeln och där fick jag se en klunga, allt skulle göras för att inte bli ikappkörd!
men det misslyckades, 750m innan mål kom dom ikapp och jag försökte spurta men de gick inte!
Jag är glad över att jag försökte! även fast jag inte lyckades, snabbt gick de och de behövdes för min del!
drygt 37 i snitt, och jag är van vid drygt 31…
Men för att göra mitt längste blogg inlägg lite längre så lägger jag till en bild på gurra:
Och en anledning till familje bråk…
men vi alla vet ju att Ghost är bättre…
Jag la upp lite bilder från Italien och vår lägret.
Lite bilder på mig och Angelica, sen finns även andra ikoner med som långåke, gurra, Angelica Agurteg och alla andra från lägret där i grupp bilden!